Centralstationen måste växa
Stockholm C står inför stora utmaningar. Åtta av tio tåg börjar, passerar eller slutar sin resa här. Prognoserna för tågresandet de närmsta tjugo åren pekar på ökningar på över femtio procent. Redan 2030 är det fullt på spåren under rusningstid. Något som dagens station, spår och plattformar inte klarar av att möta.
Sveriges mest centrala plats och största trafiknod
Det måste bli mer attraktivt och enklare att åka tåg till eller från Stockholm. Både som resenär och tågoperatör. Vi vill att fler ska kunna resa hållbart, men när tågresandet ökar riskerar Stockholm C att stoppa upp hela landets tågtrafik. Redan i dag är stationsfunktionerna eftersatta och framkomligheten för låg.
Den planerade ombyggnationen löser inte bara en stor infrastrukturell utmaning, utan möjliggör också att nya kvarter tar plats ovanför spåren och läker stadsbilden.
Samverkan driver utvecklingen framåt genom samordnade lösningar inom olika ansvarsområden.
Jernhusen och Trafikverket arbetar samordnat med att utveckla nya lösningar och arbetssätt för att möta behoven som en ombyggnation av Stockholm C innebär. Det handlar om att utveckla infrastruktur och stadsbyggnad – samtidigt.
Trafikverket och Jernhusen har olika roller och ansvar. Trafikverket planerar att anpassa spåren och stationen så att fler och längre tåg får plats. Även hissar, trappor och passager behöver byggas om och utökas. Tågdepån Tomteboda norr om Stockholm behöver också moderniseras för att kunna serva och vända persontåg och avlasta centralstationen.
Trafikverkets utredning syftar till att besvara frågan hur en ombyggnation av Stockholm C och Tomteboda bangård bör se ut och hur den kan genomföras. Upplägget bygger delvis på det pågående arbetet att upprätta en detaljplan för att överdäcka stationens plattformar och spår.
På Trafikverkets hemsida finns mer information om en prioriterad utredning för Stockholm C och Tomeboda bangård.
Prioriterad utredning Stockholm C - Tomteboda bangård - www.trafikverket.se
Så kan tågkapaciteten öka
Genom att bygga ut spårområdet och förlänga plattformarna, kan tågkapaciteten öka med över 40 procent och resenärerna bli dubbelt så många jämfört med idag.
Platsspecifik bebyggelse
Stationsområdet behöver anpassas med stor respekt för omgivningen. På så sätt kan Centralstationen återigen bli hjärtat i ett växande Stockholm. Med tiden har stationsområdet förskjutits från sitt givna centrum. Platsen upplevs inte som särskilt inbjudande eller attraktiv. Spårområdet ger ett sår i stadsbilden. Området behöver läkas och kopplas samman för att bli en naturlig del av staden igen där fler kan och vill ta tåget.
Dessutom ska fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer prioriteras när stationsområdet utvecklas. Bra förbindelser med ökad tillgänglighet där det är lätt att hitta ger en bättre stationsfunktion. Därtill skapas en mer attraktiv stadsmiljö som bättre länkar ihop staden.
Långsiktig utveckling
Långsiktig utveckling
Stockholms Centralstation ligger i hjärtat av staden och regionen, med närhet till resten av Sverige – och världen. Ingen annanstans kan regionens tillgänglighet förbättras mer med större klimatnytta. Att utveckla centralstationsområdet och möjliggöra för fler att resa kollektivt är viktigt. Det gynnar inte bara resenärerna och företagen, utan också Stockholm, Sverige och klimatet.
Därför är det lika viktigt att hållbarhet genomsyrar hela designprocessen. Exempelvis kommer material med minsta möjliga klimatavtryck att användas när centralstationsområdet byggs om. Avancerade digitala hjälpmedel kommer att användas för att beräkna koldioxidavtrycket – så att vi kan göra medvetna materialval. Återbruk och förnybara material är exempel. Likaså tegel, sten, trä och metall. Material som är långsiktiga och naturliga. Själva överdäckningskonstruktionen ska även den minimeras i klimatavtryck, trots att den kommer kräva mer stål och betong.
Utvecklingen inom klimatsnål betong och stål går framåt och vi följer den utvecklingen. De nya byggnaderna kommer också att ta hänsyn till framtidens klimat. Förslaget har utvecklats för att möta potentiella temperaturskiftningar, nederbördsförändringar och extrema vindhastigheter.
Fasaderna kommer att kunna reglera temperatur och dagsljus och dagvattenhanteringen är genomtänkt med framtidens klimatförändringar i beaktning. Dessutom skapar grönska och vatten förutsättningar för bland annat den biologiska mångfalden. Därför planeras gröna tak och gaturum med träd och vertikal grönska. Solceller integreras på taken och lokal lagring av energi kan integreras i byggnaderna. Allt för att skapa en hållbar och stationsnära stadsutveckling.
